David Downtown




Behöver jag säga något?
Jag inser att jag måste låta relativt störd när jag sitter här och går igång totalt på vattenfärgs-illustrationer...och det kanske jag är. Men som man säger i Emmaboda: "Störd & Fin"

Caliente



För ett år sedan satt jag och du på den här bänken i Madrid. Det gör vi inte nu, synd. Men istället är Amanda/Pingvinen hemma, det är INTE synd!  Nu är det skola och Mats Palmeborn ska dö!

Tjing tjing!

Läsa pingvinens blogg  nocomprendo.blogg.se

Mässingsflickan







Det här var det enda jag lyckades åstadkomma den här söndagen. Annars har jag mest ätit mackor. En sak är säker; jag ska aldrig börja skriva en livsstilsblogg.

Fridfulla dagar kan ibland vara lika trevliga som bara fulla dagar.

Kom och ta mig...

...långt härifrån!


Paperweight


Min snordåliga shopping i New York kompenserade jag med att köpa med mig två finfina tidningar hem: Vs och Interview. Kärlek vid första ögonkastet, mer inspirerande är svårt att hitta. Till och med i N.Y.

Nu, dagen efter kvällen med för många öl, kryper jag upp i sängen och frossar i fantastiska bilder. Välbehövligt till tusen. Sen bär det av ut i natten (igen).




Kolla in sidan här (hela höstnumret upplagt på sajten, inte klokt vilken lyx!): www.vspublications.com



Andy Warhols gamla tidning. Vackra bilder och helt meningslösa men trevliga intervjuer. Kom hem till mig och låna den, den kommer göra dig lycklig. Och mig lycklig, för att du tittar förbi.

New York (photo)marathon



5th Avenues och kanske hela stadens vackraste reklam: Juicy couture



Apple store, öppet dygnet runt.



Fettopatrullen antecknar.



Jippi. Snubben i butiken var så snygg så jag var ju tvungen att handla något. Det fick bli det "billigaste", det vill säga en plånbok. Jag har dock inga pengar att stoppa i den, men jag ångrar ingenting för den luktar underbart och är lila inuti. Mums!






...Fotoutställning.



Så här såg det ut uppe på taket.





Fika i Little Italy.



"Life is a bitch and so am I"



Nu ska jag ut och dricka öl med mina vänner!

John Blund

Jaha, då var man hemma då. Bloggen har dött, jag är död. Nästan. Har varit vaken i 32 timmar och mitt dygn är upp-och-ner-vänt. Vet knappt vad jag heter så jag slutar skriva nu innan jag häver ur mig något  pinsamt. För jag har för tillfället en miljon dåliga "roliga" historier och skämt i huvudet, men de får stanna där tills jag är lite piggare. Då kanske jag kan avgöra om de verkligen är roliga. Kanske.

Natti natti!



Ett sista rop från rymden

Här kommer ett sista livstecken från mig. På fredag klockan halv sju bär det av över Atlanten, och ja det är med blandade känslor jag lämnar landet. Tro det eller ej.
Som tur är hann jag med en sista långfika med fåglarna, välbehövligt inför en vecka utan social kontakt med omvärlden. Ha det wunderbart allihopa medan jag är borta så ska jag göra mitt bästa jag med.

Här kommer lite snyggingar som man kanske kommer stöta på i den stora staden...











Men fan, ingen kan mäta sig med mig. Se upp säger jag bara...haha. skoja. Snarare, ge upp (martina).

Hej då! <3


Onsdagsporr





Jajemensan, här var det naket. Men det är inte jag som är snuskhummern, de är ritade av någon helt annan.

En falsk redheads ångest

Jag tror inte alla fattar hur det är att  vara en förfalskad rödhåring. Hur det är att leva under ständigt förfalskad identitet. Men det ska jag förklara:

Du vaknar, du tvättar håret och ser hur schampot slukar färgen som försvinner ner i avloppet, du sätter upp håret i en knut och med ens ser du ut som lilla My (/ Stora My?), du går ut genom dörren men i hisspegeln upptäcker du att en centimeter av ditt hår är råttfärgat, du väntar på bussen och bredvid dig ställer sig en NATURLIG RÖDTOTT som får dig själv att framstå som gråhårig, du mår dåligt resten av dagen. Du går och köper mer färg.

Men, observera men, det värsta är att om trettio år tillhör du dessutom den starkt hatade kategorin "Henna-kärring".

Finns gud? Nej. Men om, då hade jag bett guden om en ny hårfärg. Jag har bara funnit guds sändebud än så länge: Tony&Guy.




Unne Fille comme moi - fantastiska bilder

Jag är inte bitter! / Tack för mig.


Damn good!



Magny heter hon som gjort det här, jag blir tokig av att se det. Det är smärtsamt och alldeles underbart!


Duktiga Martina


http://www.youtube.com/watch?v=3r5lnQYwdbE&feature=related  Lyssna när du läser inlägget, så känner jag mig.

Milda makter, jag håller på att bli galen. Jag jobbar järnet, jag var ute och sprang idag och på mitt huvud finns inga kluvna toppar för dom klipptes av i veckan.
Jag är förändrad och allt är upp och ner. Jag mår illa, jag är trött. Tror inte att det här är mitt sätt att leva. Det kommer inte hålla. Men jag fortsätter i min duktighets-anda några timmar till för nu ska jag plugga. Om sex dagar åker jag till New York...tur det.







Fina bilder från Falkenberg tagna av Joanda.

Ni har sett dem förut...







...men jag måste visa dem igen. Ligger och tittar på dem från min säng. Blir aldrig uttråkad, slutar aldrig inspireras. Och jag älskar att de finns på min vägg, inramade bakom glas i vita ramar. Stora och tunga. (Men jag fuskade lite när jag borrade upp listen de står på så vi får se hur länge de sitter uppe, snart säger det nog pang!)

My name is Art Garfunkel



Mmm, söndag i soffan. Ska sätta mig ner och få gjort lite nyttiga saker. Suck. Men lägenheten ska få låta vackert åtminstone, så jag spelar lite fin musik. Simon and Garfunkel. Bara tanken på att Mr. G heter Art i förnamn gör ju att man inte kan annat än älska dem. Trots att de hatar varandra...

Missa inte programmet med Nina Persson halv 8, från N.Y. Men ni kanske hellre ser "Hål i väggen" eller ingenting alls. Nej, fy vad bitter jag är. Skäms på mig.

Lördagsfika i Haga



Glaaass-Raz!



Kalle och Mehdi.



Ebba och Julia lyssnar på roliga historier?



Julius i solen.

(Bilder snodda av den flitiga fotografen Kalle)

Clown



Trasiga tights på en lördag

Gårdagen var finfin med en översämning av kända ansikten. Jag lånade Ebbas nylonstrumpor med kommentaren:
- Du behöver inte oroa dig, jag har aldrig gjort sönder ett enda par.
Sen gick det som det gick. Men de fick trots sitt mörka öde sitta på idag också, men nu med ett helt par under.




Träffade Elin vid lunch, utvilad kvinna mötte trött kvinna. En slående kombination visade det sig. Luften var så frisk och solen så stark så vi vandrade runt i Göteborg som aldrig förr.
Av en slump hamnade vi senare på NKs höstvisning. Inte så dum faktiskt.



Sedan läste vi på ett träd där det stod så här:



En otippad vernissage, i ett hus, på en bakgård.

På vägen hem genom Haga stötte jag på en förträfflig, fikande skara som jag slog mig ner hos.
Vilken fantastisk lördag i oplanerad anda!




















Åke Henrik Klemens





Han verkar bitter, kanske inte uppskattade att sitta modell?

KIDS på Underjorden

Det är här jag kommer hålla till ikväll med kära vänner. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv:

"Underjorden, smuggelöl, folk blir skogstokiga. You know how it goes.
Minifestival kanske man kan kalla det med hela sex akter. Kalla det va ni vill. En jävla fest kommer det bli i vilket fall!"

//
Facebook

Och snart slutar skolan för den här veckan. Snart men inte än. Suck.




Kommentera eller Panta-mera


Min kväll har varit förjävlig på många sätt (det är dock en annan historia) men så loggar jag in och möts av era vackra små kommentarer. Jag kanske är i någon form av emotionell eufori, som det så fint heter, just nu men det värmer faktiskt riktigt mycket. Precis vad jag behövde innan jag kryper ner under täcket. Tack!

Sov gott!



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0