kornaroma

I somras gjorde jag och Josse ett stopp i Paris under tågluffen. Jag kommer aldrig glömma de dagarna då vi bodde hemma hos Elisabeth, mitt i staden.

Vi kom dit på kvällen och åt middag innan vi somnade trötta som slitna marsvin. Jag tänkte inte på något annat än var sovrummet låg. På morgonen gick jag upp för att dricka vatten och möttes av det här köket.




Det var alldeles tyst. Pappa konstnären sov, sonen som var grafiker jobbade och det gjorde Elisabeth också. I vardagsrummet hängde tavlor som sonen gjort under utbildningen. Jag fastnade framför dem och gick ofta tillbaka bara för att vila ögonen på så enkla men vackert komponerade skisser.





Josse satt i fönsterblecket och tittade ner på gatan som var mer än bara en gata.





Sedan gick vi ut på stan.




Det var en dag i mitt liv, en mycket vacker dag.